Webbskolebloggen

Förra veckan var jag på på konferensen Nextevent på Södra Teatern i Stockholm. Istället för att referera till vad som sades tänker jag berätta hur fler än vi som var på plats kunde följa konferensen i realtid men även ta del av innehållet i efterhand.

När ett gäng webbgeeks träffas är det självklart att i realtid dela med sig av sina upplevelse genom tweets, genom statusuppdateringar på exempelvis Facebook, genom bloggposter, genom att direkt lägga ut nytagna bilder, genom livesändningar etcetera.

Hashtags – ett sätt att koppla det man skriver till konferensen
På Nextevent twittrades det flitigt. Publiken på plats kommenterade och citerade vad som hände på scenen. För att det skulle vara lätt att följa skrev man i varje tweet hashtaggen ”#nextevent”. På så sätt blir eventet sökbart även i efterhand. Det roliga med att twittra live är den konversation som uppstår mellan människorna på plats och de som ser tweetsen i efter hand. Detta gör att en vanligtvis inaktiv publik blir delaktig i det som händer på scenen. Detta gäller även de som inte är på plats alls. Många spännande samtal brukar kunna uppstå ur det här.

I publiken sitter det ofta ett antal personer som live-sänder det som sägs. Dessutom är det inte helt ovanligt att arrangören filmar eventet.

Konferensens innehåll och deltagare läggs ut på Internet
Många av talarna använde sig av presentationsprogram som PowerPoint, Prezi eller liknande. Genom att föredragshållarna publicerar presentationerna på delningstjänster på Internet blir de tillgängliga för vem som helst att ladda ner i efterhand, som här tillexempel.

Är du hellre intresserad av att se mingelbilder finns det naturligtvis sådana. Tyvärr verkar jag inte ha fastnat på någon bild den här gången .

Alltså:  På en konferens idag har alla och allt möjlighet att tillgängliggöras på alla möjliga sätt för de som inte var på plats. Såväl i realtid som i efterhand. Dessutom är det en frenetisk aktivitet bland åskådarna på plats vilket ökar mervärdet som deltagare.

Skillanden mellan nu och då
Då: Konferenserna var slutna tillställningar för några få. I bästa fall rapporterade besökarna till sina kollegor via textdokument efteråt.

Nu: Konferenserna är till för de som vill, när de vill och nästan på vilket sätt de vill.

Till sist är det ju föredömligt att,  som arrangören Johan Ronnestam, skriva en bloggpost där han samlar ihop allt som har lagts ut från konferensen.